Art to die for!

Landet Lagom har fått sin första självmordsbombare.

Och det verkar som att det var vad som krävdes för att jag skulle komma igång med att blogga igen. Så, tack Herr Terrorist. Och grattis på 29-årsdagen. Bra jobbat!

Nu kommer det förmodligen pekas fingrar åt alla möjliga vädersträck i en halv evighet. Vad man direkt kan vara säker på är att ingen kommer ta något som helst ansvar. För... det finns en anledning till att man inte kan hitta hjärntvättare bland gula sidorna, oavsett vilken tro de kan tänkas ha. De brukar hålla sig hemliga.

Vi kan väl vara ganska säkra på att folk kommer beklaga sig i media över hur otrygga de känner sig. Min spontana fråga är vilken kändis som hinner först med den bravaden.

Sen är jag rätt övertygad om att där kommer komma frågeställningar om vart Sverige är på väg. Vi är inte på väg, vi är redan framme. Tydligen. Dags att hoppa av taxin, liksom.

Tågtrafiken lär öka, inte den fysiska kanske, men folk kommer hoppa på tåg åt alla möjliga håll. Det kommer hållas demonstrationer, motreaktioner, folk kommer bilda grupperingar, pöblar, facebookgrupper och varenda jävla en kommer hävda att deras åsikt är den enda rätta. Alla dessa sanningar...

Och jag... Jag vill bara jubla. Snubben misslyckades. Den enda som dog var han. Just nu kan man läsa rubriker som: "Amatörmässigt". Det ger Jihad ungefär lika bra reklam som Black Cobra fick efter sin mazarinkupp.

Dessutom har jag gillat Vilks sedan första turen till Nimis och mycket bättre reklam än titeln på den här bloggen kan man nog inte få som konstnär.