"Oavsett hur det är med skuldfrågan känns det angeläget för mig att säga ett ord till försvar för polis, åklagare och advokat mot de anklagelser som de utsätts för från olika håll. Det finns inte tillstymmelse till stöd för att de skulle ha försökt lura domstolarna och allmänheten att tro att Thomas Quick var skyldig till brott som de inte själva var övertygade om att han hade begått. Polis och åklagare kan ha gått för fort fram ibland, och kanske tog man inte alltid tillräcklig hänsyn till omständigheter som talade emot Quicks skuld. Det är i så fall inte bra, men det var mänskligt i den utredningssituation där de befann sig. De trodde på goda grunder i allt väsentligt på Thomas Quick. Försök tänka dig in i att du själv hade varit polis, åklagare eller advokat i den situationen."- JK Göran Lambertz, Aftonbladet Debatt.
Jag har alltid varit intresserad av olösta brott, mysterier eller olika slags konspirationsteorier. Jag finner ett bisarrt nöje i att se saker från olika perspektiv. Då jag för några år sedan sett dokumentären Loose change så ringde jag en vän och berättade att jag ansåg den intressant. Vännen ifråga fick något jävla psykbryt och slängde luren i örat på mig. Sen kom mail om att hon var "besviken att jag av alla människor trodde på tomtar och troll". Då jag skriftligt förklarade att jag sagt att jag tyckte den var intressant och aldrig påstått att jag trodde på det så blev saken bara ännu värre.
"scenario:
”En man blir skjuten i bröstet och faller till marken och dör. Innan han landar slår han knät i marken.”
Tror du att mannen dog av skottet, välkommen.
Tror du däremot att han dog av skrapsåret på knät kan du ta dina konspirationsteorier och gå din väg. Jag har inget nöje att diskutera idiotier, det kvittar om en ”sårentusiast” påstår i en timme minuter att Bush tjänar pengar på att mannen dog eller att Bono planerat attacken i flera månader. Tack och hej."
Jag har alltid vetat var jag har mig själv. Jag bryr mig inte mycket om ifall folk är besvikna på mig, sålänge jag själv inte är det, och jag är för jävla bra för att sänka mig till dagisnivå. Så jag slutade svara på hennes mail, jag lät bli att kommentera hennes idioti. Och då slog det slint. Hon föreslog att hon skulle ta sig ner till Landskrona så vi kunde göra upp öga mot öga. Detta leder osökt till ett av mina andra intressen. Folks märkliga jävla beteenden.
Jag tycker inte om Göran Lambertz, Justitiekansler. I debatt från 25/9 som handlar om "Styckmordet" så utspelas det här ungefär 18 minuter in i programmet.
"Sitter du inte på två stolar? Å ena sidan sitter du här, för fem minuter sedan, och säger att det finns sådana skäl nu att göra om en rättegång, i det här fallet. Å andra sidan, när det blir skadeståndsmål i Attunda tingsrätt, då ska du företräda staten och säga: Nej, här har inga fel begåtts. Det blir ju fullständigt schizofrent." -Janne Josefsson.
"Det är svårt att förstå för människor." -JK
Okej? Med risk för att få fler mail om att göra upp öga mot öga så... Är det lättare för hundar att förstå? Vad är Göran för något? Gud? Jag är ingen doktor, däremot tog jag hjälp av wikipedia för att få förklaring på JKs uttalande.
*Grandios personlighet är en personlighetsstörning och en psykologisk term, som bl.a. används om seriemördare (Quick sägs vara just seriemördare), som anser sig stå över lagar och mänskligheten. Det är inte ovanligt att någon med grandios självbild anser sig ha gudomliga egenskaper.
*Storhetsvansinne (megalomani, i psykiatrin ett uttryck för ett sinnestillstånd där en person har en starkt överdriven uppfattning, och ofta helt falsk bild, om sig själv och sin roll. Ett känt men schablonartat exempel är den patient på en psykiatrisk vårdinrättning, vilken tror sig vara kejsar Napoleon.
*Hybris är överdriven självuppskattning eller fel uppfattning om individens plats i världsordningen, storhetsvansinne.
*Narcissistisk personlighetsstörning är en personlighetsstörning som kännetecknas av narcissistens extrema känsla av självhävdelse, bristande verklighetsuppfattning, sitt stora behov av att befinna sig i centrum och brist på empati. Denna patologiska narcissism skiljer sig från den naturliga narcissismen vi alla bär på, känslan av att vilja vara omtyckt. Personer med denna störning utmärker sig genom krocken mellan två motsatta självbilder - den idealistiska bilden av sig själv som storslagen och grandios, gentemot känslor av skam och självhat. Narcissistisk personlighetsstörning behandlas vanligtvis med psykoterapi.(Psykoterapeuten Birgitta Ståhle kanske kan hjälpa?)
Sedan har vi debatt från 16/12 som handlar om Thomas Quick. Här får vi bland annat möta Advokat Pelle Svensson som för ett par år sedan skickade en rättslig utredning om Quickmålen till Justitiekansler Göran Lambertz. Pelle anser att JK bör avsäga sig sitt arbete och kommer med konkreta anklagelser mot JK och JK svarar att "bevisningen är bedövande". Programmet avslutas sedan med att JK säger "Pelle säger mycket dumma saker." och det sista man får se är en hånflinande justitiekansler.
Dagisnivå. Hurra! Det här är snubben som ska se till att vårt rättväsende fungerar. Jag föreslår att, om det visar sig att Quick inte begick alla morden eller något eller att rättväsendet inte fungerat korrekt, vår Justitiekansler avgår jävla genast och sedan får pröjsa iaf de senaste två årens skadestånd ur egen ficka, alternativt placeras bland andra pajkastande femåringar på dagis. Och när det gäller "den bedövande bevisningen" så skriver vår käre JK idag i aftonbladet (första länken i denna blogg) att: "Jag vet inte sanningen. En möjlighet kan vara att Thomas Quick är skyldig till några av morden men inte till alla."
Fantastiskt. Så om man har flera domar så innerbär det inte att rättsväsendet bör granskas om några av dem är fel? Innebär det då också att det är okej att en eller ett par av åtta dömda mördare är oskyldiga? Eller hur fungerar det där egentligen?
Jag har de senaste dagarna maratonkollat mig igenom tre säsonger av Heroes. Serien där vanliga människor får olika förmågor. Och appropå att "det inte finns tillstymmelse till stöd för att de skulle ha försökt lura domstolarna och allmänheten att tro att Thomas Quick var skyldig till brott som de inte själva var övertygade om att han hade begått" så vågar jag tro att Jonny Farebrink är förebild för tv-seriens egen Hiro Nakamura. Karaktären Hiro kan nämnligen förflytta sig i tiden, vilket gör att han kan befinna sig på två platser samtidigt. Liksom Jonny Farebring. För om Polis, Åklagare och Advokat var övertygade om att en snubbe som har vattentätt alibi samtidigt kan nämnas 26 gånger som medhjälpare i en dom, så ser jag ingen annan förklaring. Grattis Sverige, vi har en livs levande Hiro Nakamura i vårt avlånga land. Och inte bara det, här finns flera av karaktärerna från serien. Rollfiguren Matt Parkman kan ändra folks tankar och höra vad de tänker. Liksom Thomas Quick. Så måste det vara. Glöm allt om ledande frågor och matande av information från värt älskade rättssystem, Thomas har förståss hört vad de tänkt efterhand och därav kunnat veta. Och att "De trodde på goda grunder i allt väsentligt på Thomas Quick" beror naturligtvis på att Quick manipulerat deras tankar, fått dem att tro så. Man kan kanske tycka att det räcker så, men Sverige har ytterligare bidragit till den populära serien. I tredje säsongen har någon tagit Hiros minne, han är plötsligt en tioåring fast i en 28-årings kropp. Han kan fortfarande resa i tiden. Så han reser tillbaks för att träffa sin mamma. Fast igentligen åker han för att rädda världen och allt det där, men kolla serien själv om du vill ha en ordentlig koll på det. Oavsett. Ishi Nakamura, Hiro´s mamma, kan heala folk och efter att ha rört vid Hiro´s huvud så har han återfått sina 18 saknade år. Källan till den här karaktären måste vara psykoterapeuten Birgitta Ståhle. I serien återfinns också en konversation mellan Nathan, snubben som kan flyga, och den elake VoodooHäxdoktorn Samedi.
Nathan: -I'm not gonna let you do this!
Samedi: -You? You are just a man. And I am their god.
För er som inte hängde med, låt mig påminna er om uttalanden som: "Det är svårt att förstå för människor"
Jag har svårt att förstå hur en justitiekansler kan få yttra sig om bedövande bevisning och sedan lista tre saker som talar för att Quick är skyldig och lika många som talar för att han är oskyldig. Jag kan inte begripa hur han har rätt att försvara polis, advokat och åklagare som uppenbarligen har begått misstag. Jag förstår inte alls det svenska lagomtänket i hans uttalande om att alla kan ha delvis rätt om Quick är skyldig till vissa mord men inte till andra. Om Quick dömts skyldig till ett mord som han är oskyldig till så har JK misslyckats. Det är det enda jag ser.
Och att säga att: "Men det bör framhållas att det i varje fall i princip är mindre allvarligt om rättsväsendet fäller en oskyldig person som erkänner och vill bli fälld, än om det dömer en oskyldig som hela tiden förnekar." måste vara bortom alla skalor av idioti. Får man vara JK och säga så? Vad är nästa steg? Att det är bättre att en dör än tio? Och Herr JK, låt mig förhelvete påpeka att om man fäller en oskyldig så går det fri en skyldig!
"Det är också lätt att få för sig att allt är svart eller vitt." Detsamma gäller i Heroes. Det är svart eller vitt, men plötsligt ändras det, rollerna kastas om och bovarna blir hjältar och vice versa. Och jag finner ett visst nöje i att, de som i den här bloggen har inspirerat till karaktärerna i serien nu tycks sig inspireras av serien. Plötsligt blir "hjältarna" bovar och tvärtom. För visst är det lätt att få för sig att allt är svart eller vitt. Svart eller vitt.
Det handlar inte längre om ifall Thomas Quick är skyldig eller ej. Jag tror att stora delar av befolkningen har släppt den frågan. Att Thomas är en farlig människa med stort vårdbehov är glasklart. Debatten går inte ut på att släppa lös honom. Numera handlar det om rättsväsendets beteende. Och fler än jag ifrågasätter om huruvida JK borde fått sparken för länge sedan.
För att han är skyldig, till att behöva avgå, talar enligt min mening i huvudsak detta:
1. Han har en rumpa, men tar upp två stolar.
2. Han undviker att svara på frågor och de som svaras på motsäger varandra.
3. Han försvarar rättsväsendet samtidigt som han "i sin mening" säger att de gjort fel.
4. Och för att använda hans egna ord om Quick så: Lyckas han "framstå som skyldig genom att kontinuerligt anpassa sin berättelse och sitt agerande till vad som behövdes för att han skulle bli trodd."
