Tuesday, May 27, 2008

Numb!

Jag tänkte att detta inlägget skulle handla om folk. Och hur trött jag är på dem. Det kommer sen. Först måste jag bara: "Om han fälls så riskerar han 15 års fängelse"

What! Naturligtvis borde jag låtit bli att se svt´s program om Fritzl. Klart som korvspad att jag skulle bli förbannad. Det tragiska är att jag inte är förvånad. Inte över vilket hån, mot alla inblandade, det skulle vara om han fick 15 års fängelse eller ens över att han gjort vad han gjort. Folk är dumma i huvudet, nu råkar det bara vara pappa/morfar Fritzl som vunnit priset som den vidrigaste. Hur många veckor till tror ni? Nästa vecka matas vi av andra bilder, från andra platser, andra offer. Och vilken jävla tur att vi bor i sverige - för sånt händer ju inte här.

Inte? För något år sedan vandrade jag ner till polisstationen och anmälde liklukt i min trappuppgång. Mycket riktigt. Grannen som bor längst bort från mig låg död i sin lägenhet och hade förmodligen legat där nån vecka eller så. Notera att jag skrev "längst bort", där var alltså flera lägenheter imellan. Jag har, mig veterligen aldrig sett den grannen. Men visst är det tragiskt? En fullkomlig främling anmäler din död? Ja, jo... det kanske var en gammal människa, med inga anhöriga. Eller en elak människa, utan vänner. Men om ingen bryr sig, ens när det börjar lukta riktigt vidrigt... så kan det juh för fan lika gärna varit Fritzl. Tjafsa inte, ni vet att jag har rätt.

Vi lever i ett samhälle där vi är så förbannat självupptagna att vi inte ens kan hålla upp en dörr för den som kommer bakom oss. Vi skaffar oss trafikljus och kösystem för att vi ska slippa ta hänsyn till vems tur det är. Vi har hastighetsbegränsningar för att folk inte ska behöva tänka själva. Vi har alla möjliga små apparater för att vi ska kunna skylla på dem, istället för att ta vårt ansvar. Och i morse hörde jag något om att man ska se ut på ett visst vis för att få arbete. Ska arbetsförmedlingen skippa alla kurser och så nu då? Och skicka arbetssökande till plastikoperationer istället? "Med mindre näsa kommer du få jobbat som psykolog!" Fy fan!

Vi är den enda rasen på klotet som ljuger. Det finns förvisso några amöbor och så, men annars är vi rätt ensamma om att vara ryggradslösa också. Hur många gånger har ni, i en grupp, tyckt illa om chefen? Och sen blivit stumma då chefen entrat rummet? Just ja. Det finns ett fåtal som inte gjort så.

Jag är ingen teaterapa. Jag förstår mig inte på spelet och rolltagandet som folk spelar. Jag faller inte för grupptryck. Jag står fullständigt för mina misstag, försöker lära mig från dem och förstå varför jag gjort si eller så. Det gör mig inte till mer än någon annan, för mig är det rent logiskt att det är så man bör bete sig och det förvånar mig att det inte är lika logiskt för andra.

Seklets bästa knappar måste, i min mening, vara de där det står: Ny på jobbet. Då vet man. Och därmed kan det ursäktas om människan gör lite fel. Det är liksom okej, jag har överseende med det. Men om man är gammal på jobbet då? Och gör vansinnigt mycket fel? Var fan är knapparna där det står: Dum i huvudet, men skyller på allt annat istället för att ta sitt ansvar!"? Fast det hade iofs räckt med "dum i huvudet" eller "usel". Bör man inte som kund, oavsett om det är på apoteket, i affären eller hos läkaren, få veta sådant?

Jag kan fortsätta med detta i en evighet. Eller flera. Men skitsamma. För huvuddelen av läsarna, oavsett antal, kommer hålla med mig - tills någon säger annorlunda och ni känner behov av att vända kappan efter vinden. Fantastiska genomskinliga människor.



"I've become so numb I can't feel you there
Become so tired so much more aware
I'm becoming this all I want to do
Is be more like me and be less like you"

No comments: