Vaffan gör jag här?
Bland alla människor, idioti och galenskap?
Av vilken anledning bör man stanna kvar på ett sånt ställe som jorden?
Vad får man ut av den här platsen mer än hysteriska utbrott?
Jag är inte det minsta självmordsbenägen. Jag äger heller ingen dödslängtan, alls. Ibland kan jag dock känna att det skulle vara en fin superhjälteegenskap att kunna trolla bort andra. Inte skada, bara få dem att försvinna från alla mina sinnen. Poff!
Jag vaknade tidigt som fan i morse och var arg. Sen hällde jag i mig två kannor kaffe och tre red bull. Efter det var jag energiskt arg. 10 timmar efter uppstigandet stack jag till jobbet, arg. Och väl där så blev jag ännu argare. Jag drack mer kaffe och nu är jag hemma, full av koffein och arg.
Och egentligen är det en ganska bra dag. Jag har haft ganska skoj åt mig själv och mina utbrott. Det är skönt att få ventilera. Vädret har varit strålande och jag åt princesstårta till frukost.
Jag kommer fortsätta bära runt på en massa ilska fram till på måndag, då jag förhoppningsvis får tag på min chef som kan förklara/ordna/lösa allt vad jag är arg på. Och sen tycker man kanske att allt är hunkydory efter det... Well, det kommer det säkert vara, tills det är dags för nästa omgång av för många kockar till soppan igen.
Och jag är så trött på det. Jag är trött på att folk ska lägga sig i vad som kockas på min spis, att de ska krydda och spetsa min soppa. Jag är en helt okej kock solo. Det är mitt liv. Och att behöva stå ut med en massa slaggprodukter i maten är långt ifrån vad jag tolererar! Just nu är det, för er som inte listat ut det, mitt arbete som irriterar mig. Men det skulle lika gärna kunna vara grannen, som knackar på och tjatar om att jag ska sänka volymen och vägrar fatta att jag inte har något ljud igång i lägenheten utan att det kommer antingen uppifrån eller nerifrån, som förra veckan. Eller valfritt telefonbolag som inte hör första sekunden av samtalet och därför frågar efter namnet jag precis svarade med och sen undrar om jag vill byta abonnemang till dem (För de verkar juh stabila). Eller alla de där som man behöver förklara deras arbete för, för annars har man inte en chans att få vad man betalar för. Eller...
Och det är just det här som gör att jag ifrågasätter varför jag befinner mig här. Hur mycket jag än vill så kan jag inte trolla bort alla dessa människor som blandar sig i min soppa. Jag borde däremot ta mig en ordentlig funderare på hur jag kan avlägsna mig själv från så många som möjligt av dem, på hur jag kan försätta mig i lyxen att bara blanda in de kockar jag vill ha med att tillverka soppan som är mitt liv.
No comments:
Post a Comment